Klockan är fem i nio när jag bestämmer mig. Fem minuter senare ger jag mig iväg på dagens långpass: ett maraton i skärgårdskommunen.
Fördelen med den korta ställtiden är att man inte är så nojjig med mat, dryck och andra förberedelser. Imorse blev det tre koppar gott färskmalet kaffe, två nybakade blåbärsscones. Och det känns helt OK.
När jag passerar 10 km har jag hunnit med en tur till Tynäsudden och tillbaka. Nu har jag precis hoppat på milspåret vid Kilene och det duggregnar så där härligt skönt.
Jag peter i mig lite banan och energikaka och löper längs Bonäsleden. Efter 20 kilometer springer jag på klipporna mellan Räggårdsviken och Bonäs udde, bra träning för fotisättningen.
Den tredje milen är dagens grisigaste. Jag springer på vattensjuka stigar, dyngsura kallhyggen och hala klippor. Det positiva är att jag får koncentrera varje sekund, vilket gör att tiden går fort.
Jag känner mig fortfarande relativt pigg när jag springer dagens sista mil runt Hammars udde, på Hammar, Hallersrud och Lövnäs. Jag har druckit en dryg liter vatten, käkat två energikakor och en banan. Mindre än jag brukar när jag springer maraton, men idag räckte det. Både benen och kroppen fungerar bra ända in i mål.
Den första upplagan av Hammarö Maraton blev riktigt bra. En kul löprunda som jag gärna springer igen.
Säg till om du vill följa med!
PS: Inget Hammarö Maraton utan en riktigt bra spellista med soul: Den här använde jag under dagens löptur.